Idso

Får jag presentera: Labelstaff Freak on a Leach "Dundra"

Kategori: Allmänt

                        Dundra från kennel Labelstaff




En vacker dag tog vi bilen till Lidköping och Patrik och Helena på Kennel Labelstaff. Vi åkte i tron att vi skulle hitta vår Budda som vi så länge hade pratat om.

Eller egentligen borde jag börja från början. Niklas har velat ha hund sen vi träffades men eftersom han valde att bli ihop med en kattjej så fick han två egensinniga katter på halsen istället. Han gav dock inte upp hoppet utan visade mig nya raser på blocket varje vecka. Det var Bulldoggar, mastiffer, Bernersennen och allt vad hundar heter. Han bytte ras oftare än kalsonger kändes det som ibland. Alltså inte för att han byter kalsonger sällan men ni fattar... Dock fastnade han till slut för en lagom stor, pigg ras vid namn Staffordshire Bullterrier. Det här var inte igår direkt utan snarare för ett par år sedan. Han läste allt som fanns.
Rätt vad det var så hade han fått med även mig på banan och innan jag visste ordet av så var det ju jag som satt på blocket och letade.
Och så kom annonsen med stort A. Så fina föräldrar och vi hade kunnat tagit alla valpar som var med på bilden. Mail, telefonkontakt och rätt va det var så var vi på väg. Mot Lidköping och Kennel Labelstaff 

När vi kom dit möttes vi med öppna armar. Så himla go familj, två barn och tre stora hundar plus valparna då så klart. Gissa om det var full fart. Vi skulle ha en hane. Varför vet jag inte egentligen men det var ju vår Budda som vi så länge pratat om. Det blev inte alls som vi tänkt för när jag fick en röd liten tikvalp i knät så var jag förälskad. Som tur var så var inte Niklas sen att hålla med och helt plötsligt hade vi betalat handpenning, skrivit kvitto och var på väg därifrån med ett kvitto på en röd tikvalp med namnet Freak on a Leach eller Dundra som vi valt att kalla henne. 

Det blev fyra långa veckor att vänta innan det var dags att bege sig mot Lidköping igen. Snöstorm var utlovat men som tur var så blev det bara storm och vi åkte med full fart mot vår lilla bebis. Hon hade växt men inte blivit mindre fin för det. Tvärtom så är hon bland det sötaste jag skådat med mitt 26-åriga öga.
 
Hon har nu varit hemma hos oss lite mer än en vecka och jag hade aldrig kunnat föreställa mig hur mycket jobb det är med att ha valp. Dock så är allt jobb värt det när hon kollar på en med sina valpögon med en blick som bara kan betyda Jag älskar dig 

Det kommer bli mycket hund i bloggen från och med nu. Precis som när folk får barn och börjar skriva mycket om blöjbyten och borttappade nappar så kommer jag skriva om hundbajs på mattan och söndergnagda skor.

/ Ida  

 

Kommentera inlägget här: