Idso

Dundraklumpen

Kategori:

När vi valde hundras så var det Niklas som läste allt som gick att läsa. Han beställde böcker, forskade på internet och berättade sen allt för mig om nannydogs, kamphistoria, sjukdomar m.m. Jag sa typ jaja. Haha jag skulle ju ändå inte ha hund! Han visade bilder, en röd Buddah skulle vi ha. Långsamt mjuknade den stenhårda kattmänniskan som träffat en staffe endast några gånger i sitt liv. Plötsligt satt jag på blocket och letade och hittade efter ett par om och men en kennel i Lidköping med åtta små underverk. MEN ingen röd hane! Dock var ju resten så söta och färgen var ju faktiskt inte viktig så helt plötsligt bar det iväg. Det visade sig att färgen spelade större roll än könet och det blev en röd liten tjej istället. Att somna i mitt knä var ett listigt drag av det lilla underverket.

Att välja just en staffordshire bullterrier är jäkligt speciellt! Min hund skulle inte tigga vid bordet, inte sova i sängen och definitivt inte hoppa på folk. På något vis har Dundra charmat sig runt alla dom reglerna. Vi skedar i sängen, det är faktiskt lite charmigt när hon kommer med sina bedjande ögon och framtassarna i knät vid köksbordet och ser sitt sötaste ut, och att bli välkomnad av en hund på två ben som vill pussa sönder dig av lycka är hur härligt som helst! Hon är en jäkel på att välta barn och skäller vi på henne blir hon så ledsen att vi måste säga förlåt!

I utställningsringen blir hon kanske ingen champion, vi får se hur det går i rallydebuten och Malte kommer bli vält många gånger i sitt liv och få många bullar stulna från sig. Trots det är hon världens bästa hund!

Älskade Underbara Dundraklumpen!



Skratt

Kategori:

Det är som de säger, bebistiden går sjukt fort! Malte växer så det knakar och väger nu över 5 kilo! Tur inte en annan lägger på sig i den takten! Jag har ju gått ner istället! Är bara degmagen som ska försvinna men den sjunker väll in så småningom.

Maltes nya är just nu att lipa och skratta! Alla jobbiga nätter och allt gnäll är som bortblåst när man ser det där fantastiska leende ansiktet!

Dåligt samvete

Kategori:

Termometern visar på -13 vilket innebär att bebisar inte ska vara ute, vilket i sin tur innebär att Dundra inte får någon promenad förrän Niklas kommer hem från jobbet. Det ger mig sjukt dåligt samvete så varje gång Malte somnar så är det träning som gäller! Backa och kryp jobbar vi på nu. Hon fattar så himla snabbt vår lilla Dundraklump! Snart är det Rallylydnadstävling som gäller. Målet är senast april ska vi starta! Vi får se om jag vågar!

Idag har vi även tittat in på hotellet! Lyx med lite hotellfrukost faktiskt. Och en stammis sprang jag också på, saknar mina gäster som jag hängt med så många kvällar. Ännu mer saknar jag de goa kollegorna men det räcker ändå att komma in och hälsa på och titta lite över receptionsdisken för att hotellbehovet ska lägga sig snabbt. Att gå hemma med bebis är fantastiskt , underbart jättemysigt! Att han dessutom sovit bra två nätter i streck gör att jag känner mig som en grym morsa!