Tillbaka på banan
Det är alla fall ingen risk att jag tröttnar på att skriva med tanke på aktiviteten här.
Livet har varit lite kaotiskt senaste månaderna. Det har varit sjukdomar, alldeles för mycket jobb, alldeles för lite Ida & Niklas-tid, och en allmänt ganska jobbig vår. Men nu börjar det vända.
Det är slut på bara kvällsjobb för Dundra har fått världens bästa Dagmatte. Hon heter Jenny och min kära lilla Dundraklump älskar att vara där.
Sjukdomar... På mina sju år på hotellet har jag varit hemma för sjukdom tre gånger. Två av dessa den här våren. Magsjuka är inte roligt men jag kan helt klart säga att jag hellre är magsjuk än har influensa. Förra veckan mådde jag så dåligt att jag knappt visste vad jag hette. Tackar gudarna för att jag har världens bästa Niklas som tog hand om mig i sann sjuksköterskeanda. Jag är fortfarande lite småskakis efter matbrist och febersvettningar men nu kallar jag mig själv bara förkyld. Och det är inget man dör av.
Nästa helg bär det av till Lidköping för lite hundhäng. Det ska ställas ut i dagarna två och umgås med underbara hundmänniskor.
Nu önskar jag mig bara lite mer tid. Jag hinner inte allt jag vill göra. Att jag har haft på tok för lite vänmys de senaste månaderna är inte OK. Lotto verkar enklast. Jag slänger in en lottorad, vinner 50 miljoner och blir hemmafru. Inte jobba en dag till på väääldigt länge. Lätt som en plätt. Eller inte.
Andra enklare tips mottages tacksamt!
Debuten
Man ska inte ljuga så jag ska inte skriva att jag inte var nervös, för det var jag. Men jag överlevde.
Kanske tack vare Dundras fantastiska, syskons mattar. Fick massor av tips och pepp så jag varken svimmade, stupade med näsan i sanden eller något annat som man (läs sopgubbe) kunde haft ha kul åt.
Vi är inte på långa vägar lika duktiga som de andra ännu men det visade sig att domare Jan var en väldigt snäll man som gillade lilla Dundraklumpen så vi blev andra bästa tikvalp (av fyra) Vi fick en HP rosett vilket jag tror betyder Hederspris. Jag är inte helt insatt i den här världen än om man säger så.
Det var alla fall sjukt kul så sista helgen i april bär det av till Vara Grästorp och helgen efer det blir det nervöst igen för då blir det "riktig utställning" en så kallad officiell.
Det Niklas var rädd skulle hända har hänt. Jag har blivit en tokig utställningskvinna :D
Finaste, underbaraste lilla goshund
Att stå eller inte stå, det är frågan.
Har märkt att jag bara skriver om saker jag ska göra och sen aldrig följer upp hur det egentligen var.
Karlstad var super. Så himla roligt att träffa både hundar och människor. På nåt vis så "lär man känna" varandra på facebook så det nästan känns som man redan träffats när man träffas för första gången. Ni förstår nog vad jag menar. Ett så himla mysigt gäng är dom alla fall! Dundras syskon var lika stora som henne (så klart) och sjukt fina.
Duktigare också skulle jag nog vilja påstå, men fick med mig bra tips för träning som vi sliter med nu. Stå går bra men sen att benen är åt alla håll ska vi nog snart få bukt med, förhoppningsvis inom tre veckor. Dock är nog det värsta att hon blir alldeles till sig och bara drar i kopplet och inte lyssnar för fem öre när det är mycket människor och hundar runt omkring. Vi satt en stund på Kumla torg i söndags och bara kikade på folk. Mer sånt så ska lantishunden också bli pli på!
Vi har även tandlossning på hög nivå hemma. Dundra stinker i munnen för det gör tydligen hundar utan tänder. Tack google för den upplysningen. Hon går runt och suger på sina tuggpinnar och ser allmänt ledsen ut för att hon inte kan tugga i sig dom på en kvart som hon vanligtvis gör. Lider med min stackars gosehund och kramar henne en extra gång i sängen varje morgon.
Alla borde ha en Staffe att ligga sked med!
Till en helt annan sak. På fredag bär det av mot Växjö för att hälsa på världens bästa Lillebror Rikard, Sofia och världens underbaraste lilla bebis Nova. Faster Ida, Faster Carro och Farmor Mamma ska få sniffa och gosa och peta på denna söta lilla varelse. Äntligen!
Fredagsfräckisen
En liten tur till Karlstad
Nu har det varit lite mycket hit och dit så ett tag sen jag skrev. Kloklippningen gick väll bra, dock tror jag inte riktigt på den där "brottanerochvardominantmetoden" så nu övar vi varje dag på mitt sätt. Tror det satte sina spår hos vetrinären för det är lätt panik innan hon lugnar sig. Bestämd fasthållning och mycket mutor tror jag på så hon helt enkelt vänjer sig att det inte är farligt att sitta fast, snarare smaskigt värre.
Jag har anmält oss till vår första utställning också. 25 februari åker vi till Karlskoga. Det är så skrämmande att jag blir supernervös bara av att tänka på det men det ska nog gå bra. Tror ni man kan få lugnande utskrivet för nervositet? Kommer behöva en elefantdos så får nog ringa Herr Veterinär och inte en vanlig Farbror Doktor.
Den här helgen kommer några av Dundras syskon att göra debut i utställningsvärlden. Nikki, Nala och Boris kommer till Karlstad på söndag och eftersom Karlstad är ett stenkast (möjligen två) från Örebro så åker vi dit och kikar. De kommer vara grymma och det ska bli fantastiskt kul att få träffa dom. Får hoppas att Dundraklumpen sköter sig för så där mycket hundar har hon aldrig någonsin sett på en och samma gång. Tjuvövning till Karlskoga helt enkelt. Bara att gå in i ett ridhus kommer nog bli spännande, får se om vi får släpa in henne.
Här har ni Dundras syskon som vi kommer träffa på söndag (Dundra hoppar o skuttar av lycka)
Boris
Nala
Nikki & Inca (Inca=Halvstorasyster)
(Bilderna är snodda av Laila, Malin och Malin på facebook)
Klippa klor
Imorgon bär det av för kloklippning också. Helt plötsligt har hon fått för sig att bli typ panikslagen när vi ska klippa klorna på henne. Vi har inte klippt fel, gjort det typ en gång i veckan helt utan problem, lugnt och fint men för två veckor sen blev hon heltokig. Trotsåldern eller vad det nu är alla fall så blir hon som sagt heltokig. Det är svårt att klippa klor på en sprattlande hund så för att hon inte ska bli rädd av att vi klipper fel också så åker vi imorgon iväg till ett proffs. Det är värt 90 kronor ett par gånger för att hon ska inse att det inte är farligt, sen får vi fortsätta öva hemma. Tips mottages tacksamt!
Vinterdundra
Foto: Carolin Söderberg
Ny design
På vägen dit svängde vi förbi Grizzly för byte av för liten tröja. Att mäta ena veckan och köpa andra är lika med dålig idé när man har en snabbt växande valp. Jag tog dock mitt förnuft till fånga och skippade den fula "tröjan" och la pengarna på ett riktigt täcke. Förhoppningsvis passar det den här vintern och sen får det sparas till nästa hund vi ska ha :)
Alla fall, väl hos syrran så tvingade jag henne att fixa det här skrället till blogg lite. Jag förstår inget av färgkoder och bildkoder och sån där annan skit som bara datahackers fattar. Datahackers och syrran. Tycker det blev riktigt fint och att hon tagit headerbilden förstår ni säkert för den är tusen gånger bättre än jag nånsin kommer att lyckas få till. Där ser ni även fina täcket och jag tror faktiskt hon gillar det. Ingen mer skakande hund och svans och öron i vädret istället för neråt bakåt.
Idag är det ju tisdag och i vanlig ordning valpkurs. Dundra tycker det är superkul att gå dit och hon vet precis var hon ska när vi går ur bilen. Tränar-Amanda älskar både hon och jag och att hon haft en Stafford tidigare gör det ju så klart inte sämre. Hon fick dock ta bort sin på grund av jättesvåra allergier som hennes hunds mamma även hade visade det sig så kan tala om att jag är så glad att "vår" uppfödare är riktigt noggranna med sånt och inte avlar på det!
Veckans läxa är följsamhet och hälsa fint. Vi kommer få kämpa med hälsa fint men med lite stark vilja och mycket godis så ska det bli ordning på oss också.
Härliga lördag
Läste mitt fina inlägg i fredags att oj oj va skönt att sova på jobbet. När jag la huvudet på kudden var det sista jag tänkte: Aaaa sju timmars sömn, God natt!
Klockan 3, prick för att vara exakt, flög jag ur sängen och trodde att jag försovit mig. Ack så fel jag hade. Det var bara brandlarmet som tutade lite lätt. Panik, få på sig kläderna, springa ner som en yrvaken höna, tänka vad man ska göra, träffa"heta" brandmän, sömniga gäster och annat förvirrat och berusat folk. Klockan blev fyra och fem och helt plötsligt blev jag brandvakt och fick jobba ett antal timmar igår. Så här i efterhand kan man ju tänka plus på kontot men igår eftermiddag stod ögonen åt alla håll och jag var en ganska dålig receptionist.
Behöver väll inte säga att jag typ dog två timmar när jag kom hem. Slocknade som ett utbrunnet ljus på soffan och drömde om snorungar i 30-årsåldern som inte kan skilja på rätt och fel. Sen moffade jag i mig en kebabrulle och då blev jag människa igen.
Niklas och Dundra hade klarat sig galant utan mig (varför skulle de inte) De hade busat i skogen och så hade Frasse kommit på besök så hundarna fick öva sina skills i att tacklas. Stackars Frasse kommer inte ha en chans om några veckor. Dundra skulle behöva en lekkompis till som är lite mer stabil. Synd man inte känner några Staffevalpägare i Örebro. Dock så älskar hon Frasse, hon behöver dock bara lära sig att han är en liten klenis :)
Bra vecka!
Dock har jag hunnit med att träffa fina, underbara vänner, varit på Ljust & Fräscht som var så himla kul att jag nästan dog och myst på hindersmässan med världens bästa sopgubbe. Nu ligger även en påse marknadsnougat i magen och har det bra så antar att man kan ha det sämre.
I natt ska Niklas och Dundra klara sig utan mig. Jag skulle så klart hellre vara hemma och mysa med dom.
Men, jag kommer att få sova hela natten, duscha hur länge jag vill utan att behöva oroa mig för att varmvattnet ska ta slut (eller inte komma alls) och dessutom behöver jag inte gå någon lång mörk väg till en iskall bil som ska skrapas och sopas för att man ens ska komma in i den. Alltså känns det helt okej att sova på hotell i natt.
Igår när vi var på Ljust & Fräscht var Robert och Helen så snälla och var hundvakter. Dundra gjorde sitt bästa för att inte avskräcka dom och hälsar glatt viftande på svansen att hon gärna skulle vilja ha en Stafford till svägerska/svåger!
Nörd
Nörd kommer från engelskans slangord nerd och är en steriotypisk, oftast negativ benämning på en person som har ett fixerat intresse eller intresseområde. Källa: Wikipedia
Tänkte först skriva vilken sorts nörd jag blivit men det har nog alla redan listat ut. Allt jag skriver på facebook handlar om hunden, bloggen handlar om hunden, allt jag söker på och alla forum jag är inne på handlar om Staffords! Jag läser allt, följer diskussioner, kollar bilder och blir förbannad på alla människor med fördomar. Vår lilla Dundra har satt sig i hjärtat och kommer stanna där i evigheters evighet.
Hur blev jag så här nördig då? Bra fråga utan riktiga svar. Kanske för att det var länge sen jag hade ett riktigt intresse. Jag menar mysa, fika och hänga med fina vänner är nog så trevligt men att påstå att det är ett intresse är kanske att ta i. Mitt senaste var nog min häst. Att räkna ut hur länge sen det var vågar jag inte. Nog är det tio år sedan alla fall. TIO ÅR! Jisses Amalia, gammeltackan har talat!
Nu har det till och med gått så långt att vi kanske ska på utställning i sommar. Jag som för några år sedan aldrig någonsin skulle springa i en sån där ring. Dock har jag ingen aning om hur jag ska våga nu heller men rädslor är till för att övervinnas. Sägs det. Jag googlar, samlar information och snart ska jag nog få den stackars hunden att stå istället för att sitta varje gång jag tar fram en godis!
Det finns många scenarior som skulle kunna hända, alla uppspelade i mitt huvud ett antal gånger. Rena rama komedihyllan i en filmaffär är det faktiskt där inne. Jag snubblar över domaren och blir diskad, Dundra rymmer och blir diskad, domaren tycker hon ser ut som en pudel och sårar vår självkänsla, Dundra rymmer och tjuvparar sig med en tax, Dundra övertalar alla andra hundar att rymma ner i en lerpöl så alla blir diskade. Tusen och åter tusen saker kan ju faktiskt hända.
Dock så är jag inte rädd för domaren för jag föreställer mig att det är en liten rund tant med stora ögon som ser snäll ut.
Typ så :)
Jag är bäst, eller alla fall bättre än kattbajs.
Det är så himla roligt att ha hund nu! Jag ska inte säga att jag har ångrat mig någon gång, men i början var det bra jobbigt. Jäkligt jobbigt till och med!
Nu känner vi varandra ganska bra. Hon har varken kissat eller bajsat inne på en sådär två veckor, utan livet består mest av gos, bus och mat. Vi hinner med en del träning också och jag skulle påstå att hon är grym.
Jag skrev för några inlägg sen att hon kanske inte fatta lika fort som den stora läskiga dobbermannen men nu skulle jag vilja påstå att hon kanske till och med är bäst i klassen. Fast det tycker säkert alla om sina hundar. På övningarna vi fick förra veckan är hon alla fall skitduktig. Hon tar inte godis från handen förrän man säger varsågod och inkallningen går framåt den också. "Kom" förknippas nu mera med liten köttbullebit och jäklar vilken effekt det hade. Nu ger hon till och med upp kattbajs för att komma till mig. Vilken ära. Jag är bättre än kattbajs!
Smilla är alltid med på promenaderna!
Bus hos Frasse
Utebus i helgen
Skogen är det roligaste som finns!
Regniga torsdag
Jag hatar regn, tack o lov har vi även fått en hund som gör det. Ut och göra sina behov och sen snabbt upp på trappan och gnälla så högt att matte omöjligt kan tvinga liten hund att vara ute. Sen är det full fart mot kaminen och slänga sig med benen åt alla håll för lite värme.
Igår kväll när jag kom hem från jobbet lagom trött och väldigt sliten befriade jag katten från garaget. Han har en förmåga att lyckas bli inlåst där i tid och otid. Tacken jag fick var att han välte ut hela sin matskål på golvet i tvättstugan. Kattjävel tänkte jag och sopade upp allt lite snabbt. Trodde jag ja. Dundra har belöntas med den bästa nosen i Skeppsta och när jag tog ut henne för den vanliga kissobajsrundan innan sängdags så blev hon helt galen. Självklart hade jag missat både lite här och där, det slukades snabbt av liten valp.
Kattmat är nu mera det bästa hon vet och så fort vi går förbi bänken med kattskrällenas matskålar åker nosen upp i vädret och ner i golvet. Upp o ner, ner o upp. Mig glömmer hon helt bort och idag tog hon sig till och med under den bänken som typ är en decimeter över golvet . Jag kravlade efter och fastnade innan jag ens kommit under. Ligger man på golvet så har man ett rött yrväder i ansiktet innan man vet ordet av.
Uppdraget få ut hunden från under bänken lyckades, med ett sönderslickat ansikte och en klo i näsan.
Söta, underbara hundskrälle!
